Jag hade egentligen tänkt avvakta med politiska inlägg tills vi började närma oss månadsskiftet augusti-september (de senaste valen så är det ju alltid någon som dragit igång lite "valtal", men vi brukar försöka hålla oss till någon enda tråd), men jag läste just någonting som gjorde mig så jävla förbannad att jag bara inte kan hålla käft längre om hur hårt borgarnas politik slår mot de svaga och arbetslösa.

Alliansen har ju sett till att privatisera apoteket - man tyckte det skulle vara fritt fram även för vanliga livsmedelsbutiker och andra att sälja medicin (att apotekarna besitter viktiga specialkunskaper som vanliga butikspersonal saknar ansågs inte vara något hinder). Avregleringen av apoteksmonopolet har lett till ett antal konsekvenser. Dels har medicinen blivit dyrare (priserna steg med 11% mellan oktober och januari), dels har medicinförbrukningen ökat ganska kraftigt, eftersom människorna nu kan köpa medicin i butikerna utan kunnig personal som kan ge dem riktiga råd. Socialminister Göran Hägglund (KD) anser inte att det ökade inmundigandet av medicin är något problem. Tvärtom menar han att det är ett tecken på att svenska folket inte ätit tillräckligt mycket medicin tidigare.

Men även om medicinförbrukningen ökat i stort, så står det faktiskt inte alla rätt att få ens den medicin som de behöver. Ystads Allehanda berättar idag om hur en 29-årig kvinna nekas livsviktig medicin p.g.a. att hon har betalningsanmärkningar hos CSN!!. Hon drabbades av en stroke för sex år sedan, och måste äta blodförbättrande preparat livet ut! Tidigare har hon haft ett delbetalningskonto hos apoteket som gjort det möjligt för henne att göra månadsbetalningar för att sprida utgifterna under året, men hos det numera privatiserade apoteket så går inte det. Man gjorde en kreditprövning på henne, och när det visade sig att hon hade betalningsanmärkningar så blev det kalla handen.
Vad i helvete är det för ett jävla sätt? I borgarnas iskalla samhälle tvingas alltså svårt sjuka människor med betalningsproblem att antingen betala kontant, eller stå utan sin livsviktiga medicin!

Och det här är naturligtvis inte det enda fallet. En person på Alliansfritt Sverige berättar att hans kusin nekades att köpa medicin eftersom hon saknade arbete.
Det är så alliansen har tänkt sig att råda bort på utanförskapet och den höga arbetslösheten. Låt de svaga och sjuka självdö!! Fy fan!!

Så avskaffingen av monopolet har ført til at prisene har steget med 11 % på 3 måneder? Det er mot normalt. Det var sikkert ventet at de private apotekene ville skru opp prisene kraftig for å kompensere for tapte inntekter i konkurranse med butikkene på ikke-reseptbelagte medisiner, men jeg kan ikke skjønne at de har lov til å gjøre det samme med reseptbelagte medisiner som ikke kan selges i vanlige butikker. Der er det ingen reell konkurranse.
PS! Skremmende å se at salget av ikke-reseptbelagte medisiner øker kraftig etter at disse kunne kjøpes gjennom vanlige butikker; det betyr at folk propper i seg medisiner for den minste lille ting... .


Dette minner meg dessverre sterkt om USA's helsepolitikk.... Man kan saktens spørre seg; hva er et liv verdt i dag? Skal alt måles i kroner og øre?

Jag funderade på om jag skulle ta det här ämnet i den här tråden, eller i min egen tråd om svensk sjukvård, men då den här tråden handlar om att privata alternativ ger sämre service till de kunder man inte prioriterar, så tycker jag att det blev mer rätt här.

I Sundsvall byggs nu privata operationssalar för de som kan betala, samtidigt som landstinget har landets längsta operationsköer. Flera av landstingets läkare knäcker extra under sin komplediga tid genom att jobba på en konkurrerande verksamhet - för patienter med pengar.Samtidigt måste landstinget hyra in så kallade stafettläkare för att fylla de uppkomna luckorna och kostnaderna ökar för skattebetalarna.

Något problem med detta ser man förstås inte hos den privata firman Specialistläkarna.
"Vi erbjuder ett alternativ. Folk har sina sparpengar och får de inte operationerna gjorda här blir det någon annanstans." säger Håkan Freudenthal, VD på Specialistläkarhuset.
På frågan vad som händer med dem som inte har vare sig sjukvårdsförsäkring eller sparpengar så kommer följande svar:
"De som inte har pengar får stå i kön, så enkelt är det." säger Freudenthal.

Det krävs inte mycket för att förstå vilken uppdelning och vilka klyftor detta skapar. Det handlar om att vanliga människor snällt får stå i kö med mössan i handen medan andra, med fetare plånbok, går före i kön och får sina operationer utförda när det behagar dem. Inte för att de har större behov av det, utan därför att de har mer pengar och därmed köper sig rättigheter som vi andra saknar.
Klipp på SVT Mittnytt

Vad väntar folk sig egentligen? Det är väl klart att dom med pengar köper sig bättre alternativ om det allmäna alternativet är dåligt. Den inställningen är inte ens ett problem, det är konsekvensen av ett problem. Har du långa vårdtider och köer så tacka fan för att folk skaffar sig andra alternativ om dom har råd. Skall alternativet vara att lida och plågas i en kö för att visa solidaritet? Gemensam olycka är inte solidaritet, att ens påstå det är att falla för inkompetenta politikers skitsnack. Jag vill ha en fungerande, gemensam sjukvård som är finansierad med offentliga medel. Få en sådan sjukvård att fungera så kommer dom privata alternativen att krympa i betydelse. Med andra ord så vill jag att den offentliga sjukvården skall vara så bra att du väljer den oavsett plånbok.

Och kom inte och skyll all ondska på dom borgerliga heller (menat i största allmänhet). Privata sjukförsäkringar finns även med en sosse- regering.

När det gäller högre priser på apotek så stiger priserna alltid när en ny marknad öppnas. Dels för att företag och investerare vill få igen pengar, och dels för att man vill ta tempen på marknaden. Att kolla prisutvecklingen om två år kommer att ge mer info.

Det är verkligen inte bra att folk medicinerar mer. Men jag tycker nog att det är bättre att försöka med lite info och utbildning kring varför man inte skall medicinera i onödan. Och kanske även fundera varför det finns människor som har behov av det och baserat på resultaten bygga handlingsplaner.

Att inte få sin medicin enbart för man är prickad hos fogden finns det ingen ursäkt för. Det är ännu en tabbe från en regering som visat sig vara väldigt inkompetent i ett antal frågor (vargjakten har ju varit på tapeten exempelvis).

Men vårdköerna blir ju inte kortare av att de människor som har pengar väljer de privata alternativen och lockar över läkarna dit. Tvärtom så gör det situationen bara ännu värre för de som inte har råd att köpa sig förtur. Agent Smith påpekade detta i sitt inlägg: "Samtidigt måste landstinget hyra in så kallade stafettläkare för att fylla de uppkomna luckorna och kostnaderna ökar för skattebetalarna." Var kommer dessa stafettläkare ifrån? De uppstår knappast som svampar ur jorden, utan varje gång man flyttar en läkare för att täta en lucka så uppstår en ny lucka någon annanstans. Med följd att köerna blir längre.
Så varför ska en rik människa ha rätten att försämra sämre lottade människors rätt till vård??
Det har ingenting med solidaritet att göra, det handlar om rättvisa. Ingen människa är värd mer än någon annan, alltså är det rimligt att alla får vänta lika länge vid lika behov. Om någon prioriteras så ska det vara för att de har större behov av vård, inte för att de råkar ha större plånbok.En korrekt önskan på slutet, men helt fel "lösning" i styckena innan. Existensen av de privata alternativen kan ju bara urholka den offentliga sjukvården. Och det gäller oavsett hur bra den offentliga sjukvården blir, eftersom de rikaste alltid kommer försöka köpa över de bästa läkarna - de kommer plocka russinen ur kakan, så som det alltid blir när privata alternativ ställs mot statliga.

Intressant att du nämner info. För det är ju precis den biten som blivit lidande nu när vanliga butiker tillåts sälja medicin över disk. På såväl statliga som privata apotek står det en utbildad apotekare bakom disken som kan ge patienten råd om vilken medicin som är lämplig; det gör det inte hos ICA-butiken. Alltså har det blivit fritt fram för fler människor att medicinera sig själva - även detta utan utbildning, naturligtvis.

Senast jag kollade så betalade rika människor också skatt. Med andra ord så betalar rika dels för sin offentliga vård, som dom inte använder, och dels för sin privata vård. Med andra ord betalar dom dubbelt för sin vårdplats. Man kan resonera så, det låter t.o.m logiskt. Men det är skitsnack, samma skitsnack som att göra det till en fråga om att rika roffar åt sig välfärd från andra. I bägge fallen tar det bort uppmärksamhet från det egentliga problemet, nämligen varför svensk sjukvård inte räcker till. Man kan ha rika som syndabock lika gärna som man kan ha invandrare, i bägge fallen har man fel.

Svensk sjukvård har varit på dekis i många år nu, långt innan privata alternativ blev vanliga. Varför är det så? Jag vet inte, men jag skulle gärna vilja veta. Den enda lösningen som presenteras är att förbjuda privata alternativ, med det finns ingen garanti att det skulle råda bot på utarmningen av svensk sjukvård. Dels för att det inte finns några säkra bevis för att utarmningen enbart har med privata alternativ att göra och dels för att läkare och sköterskor kan flytta till andra länder där dom får bättre betalt (vilket dom redan gör). Jag vill veta varför och se lösningar.

Och när det gäller att ICA anställda säljer medicin så tycker jag inställningen mot dom som arbetar i handeln är en aning nedvärderande. Handelsanställda får utbildning i dom varor dom säljer. Hur det står till med utbildningen inom medicin för närvarande vet jag inte, men är den undermålig så brukar handlare rätta till sånt. Dessutom säljer ICA betydligt farligare saker än Ipren.

Nej, du missar någonting viktigt genom att försöka styra över fokus på den delen. Man introducerar ett andra problem genom att försöka råda bot på det första problemet för en begränsad del av befolkningen. Låt oss säga att den offentliga sjukvården har blivit lidande. I så fall blir ju de ekonomiskt svaga faktiskt dubbelt drabbade av att den privata sjukvården tillåts frodas och locka över läkare med löften om bättre löner. Inte nog med att den offentliga sjukvården inte ens från början var optimal, utan här försämras dessutom både kvalitet och väntetider genom att ett antal av de duktigaste läkarna försvinner.
På vilket sätt är de försämringarna till glädje för de svaga? Det vore väl för fasen vettigare att lägga alla resurser på att råda bot på de problem som finns, så att lösningarna kommer alla till gagn!

Lösningar är bra, men då måste man också jobba aktivt för att ta fram lösningar som fungerar. De kommer inte dyka upp genom att man sänker skatter och privatiserar varhelst man kommer åt - de två åtgärder som den borgerliga regeringen ser som universallösning på varenda problem de ser, vare sig det är verkligt eller inbillat.

Här är det förresten ett bra läge att påpeka att Alliansen under förra valrörelsen lovade att de inte skulle privatisera några akutsjukhus. Detta gjorde Reinfeldt tydligt i flera TV-sända debatter/utfrågningar. Jaha, hur blev det med det då? Jo, Alliansen vill sälja ut flera sjukhus, bl.a. vill folkpartiet sälja Danderyds sjukhus i Stockholm, och i Blekinge vill moderaterna privatisera Karlshamns lasarett. I Stockholm så försvarar folkpartiet sin strävan med att man vill förbättra effektiviteten och vårdkvaliteten, och gör jämförelser med S:t Görans sjukhus som privatiserades redan på 1990-talet, vilket man menar gav gott resultat. Men då blundar FP för det faktum att Danderyds sjukhus tydligen redan gått från "att ha varit ett ganska mediokert sjukhus till att bli ett av de mest effektiva i Stockholmssjukvården", på bara några år. Och detta trots att det fortfarande ägs av landstinget! Det är uppenbarligen alltså fullt möjligt att få ordning på sjukvården utan att man för den skull blandar in några privata intressenter.

Nedvärderande? Inte alls. Det handlar om arbetsbördor, och de expertkunskaper som erfordras inom olika yrken. Det normala är ju att alla som arbetar med någonting faktiskt är eller blir experter på det de gör. I många fall är det kunskaper som de fått med sig från sin utbildning, i andra fall handlar det om kunskaper som de tillägnat sig i arbetet.
Men på senare år har de handelsanställda på många håll tvingats bli mångsysslare. Tidigare så "räckte" det med att de märkte upp varor, satt i kassan, och hade kunskaper om livsmedelshantering. Men idag så har många av butikerna också tagit över en massa andra sysslor. Hos min egen ICA-butik så tar de dessutom hand om mottagning och utlämning av post, systembolagsärenden, viss videouthyrning, försäljning av biljetter till lokaltrafiken, OCH nu också försäljning av receptfria läkemedel. På andra håll stöter vi också på butiker som hanterar tips, trav och spel, jämte allt annat.
Och det säger sig ju självt att de anställda omöjligen kan bli experter på vart och ett av dessa områden. De går inga skolutbildningar för att bli apotekare, systembolagsanställda, posttjänstemän, o.s.v. På sin höjd får de gå igenom en kortare kurs, på butikens bekostnad (kurser som ofta hålls så korta som möjligt, eftersom de privatägda butikerna inte gärna lägger pengar på icke vinstalstrande aktiviteter). Vi behöver bara titta på hur "duktiga" de handelsanställda är på att hantera posten, så kan vi se vilka expertkunskaper de besitter. Inte. Lämna in ett postförskottsbrev, ett assurerat brev till Australien, eller ett helt vanligt brev frankerade med rabattfrimärken från 1980-talet, så får du se "experterna" bakom disken förvandlas till levande frågetecken. För det allra mesta så blir jag som kund tvungen att själv vägleda dem genom processen.
Och om ICA-personalen inte besitter posttjänstemännens expertkunskaper, varför tror du att det skulle vara någon skillnad när det gäller systembolagsdelen eller apoteksdelen? Skulle jag fråga dem vilken typ av vin som går bra ihop med en viss fisk, så får jag med stor sannolikhet se de levande frågetecknen igen. Och säkerligen så är deras kunskaper lika bristfälliga även när det gäller apoteksdelen. "Min hud är torr på händernas ovansidor och knogarna spricker upp så fort jag snuddar vid något - vilken typ av hudsalva kan hjälpa?" eller "Jag har lågt blodtryck, vågar jag ta den här typen av värktabletter?". En riktig apotekare skulle veta svaren på såna frågor. På ICA så misstänker jag att svaret blir "Öh..." Och det inte för att de skulle vara mindre smarta, utan för att de har för många olika uppgifter för att kunna bli experter på allt.

Uppsnappat från Alliansfritt Sverige: Bloggaren Milischia Rezai listar några av konsekvenserna av utförsäljningen av apoteken:

1. Apoteken har ingen översikt över var läkemedel finns, vilket gör det svårt för kunden att hitta rätt.
2. Priserna har ökat och öppettiderna är oförändrade – trots tidigare löften.
3. Mediciner som inte är lönsamma köps inte in, så du får hålla tummarna för att din sjukdom går att tjäna pengar på.
4. Man skär ner på personalstyrkan vilket ökar arbetsbelastningen för de anställda.
5. Apotekspersonalen har som främsta uppgift att sälja så mycket medicin som möjligt- inte att ge rätt råd. Detta leder till överkonsumtion av läkemedel vilket i längden skadar folkhälsan.

Milischia citerar själv en tidigare post från Alliansfritt: "Problemet är att företag måste göra vinst, annars konkurreras de ut, och då blir människor med betalningsanmärkningar plötsligt en risk. Det är inte fråga om elakhet – det handlar om marknadslogik."

En av kommentarerna på Alliansfritt lägger till ytterligare en sak till listan:

• Tidigare kunde man ha ett avtal för månadsbetalning som gäller alla apotek, nu måste man ha ett per apotek (eftersom de ju är privata aktörer utan koppling till varandra, se punkt 1 längre upp). (Och detta förstås under förutsättning att du inte har betalningsanmärkningar, se första inlägget i tråden.)

Och ett vittnesmål om punkt 5, d.v.s. att apotekspersonalen ska sälja så mycket medicin som möjligt:
Det gäller naturligtvis också att de vill sälja så dyr medicin som möjligt. En muslimsk inläggsförfattare berättar att han/hon inte vill ha gelatin i sina mediciner - gelatin tillverkas ofta av svinsvål, och islam tillåter ju inte att muslimerna konsumerar grisprodukter. Den här personen hade på apoteket blivit hänvisad en viss typ av förpackning/produkt, som visade sig kosta 200 kronor för 50 kapslar (4 kr per kapsel). Efter att personen betalat så upptäcker han/hon att den här produkten innehåller gelatin likförbannat, så han/hon går tillbaka och påpekar saken för expediten. Får då ut en annan produkt, som visar sig kosta 100 kronor för 100 kapslar, d.v.s. 1 kr per kapsel.
Här har alltså apotekspersonalen försökt lura på inläggsförfattaren fel produkt, i ett försök att sälja mer av de dyrare, mer inkomstbringande medicinerna!

Det här är en bra diskussion, mycket mer givande än tjafs om opinionsundersökningar. Läkartätheten och sjukvårdsplatser har minskat bra länge nu, långt innan privata alternativ blev vanliga och oavsett regering. Att förenkla problemet genom att göra det till en fråga om privatiseringar och rika som roffar åt sig är dumheter. Sjukvården började försämras innan privatiseringar började. Jag tycker inte att det är konstigt att dom som har råd köper sig bättre alternativ om dom är missnöjda med det offentliga. Dom sämre bemedlade hade säkert gjort samma om dom hade råd. Med det sagt tycker jag inte det är rätt att göra så. Men jag kan förstå varför.

Poängen är att fråga sig varför sjukvården försämrats, inte leta syndabockar. Svensk sjukvård är i toppklass när det gäller kompetens och resultat, men väntetiderna är, och förblir, långa. Dom var långa innan privatiseringar blev vanliga vilket bidrar till att privata alternativ verkar mer attraktiva. Där ligger problemet och det är ett problem oavsett regering eller val av syndabockar.

När det gäller personal inom handel så säljer dom bara receptfri medicin. Om en medicin är så komplicerad så du inte kan förstå den genom att läsa på asken så skall den nog inte vara receptfri. Och har man fortfarande problem så finns apoteken kvar. Du behöver inte köpa din medicin på ICA utan kan välja den handlare som har dom kunskaper som känns tryggt. Har du specifika hälsoproblem så tycker jag du skall rådfråga en läkare innan du frågar en apotekare eller en ICA anställd.

Personligen så tycker jag att det är förbannat bra att kunna knalla upp till torget och köpa en ask Ipren från min lokala ICA butik (som har öppet till 22:00 varje dag) än att göra som innan och ta bilen och köra till närmsta apotek. Var det efter stängningsdags så blev det att köra till Östra Sjukhuset här i Göteborg om man ville hitta ett öppet apotek.

Att företag vill tjäna pengar är självklart, oavsett om dom är privata eller statliga. Det är knappast några nyheter men samma regler gäller för dig som konsument när du erbjuds att köpa medicin som när du köper annat. Du får shoppa runt, informera dig om produkten och framförallt, du får säga nej. Att lura den muslimska personen är naturligtvis fel (om det nu stämmer). Men det är upp till allmänheten, antingen som medborgare eller konsument att kräva att sånt inte förekommer. Samma gäller att neka medicin till personer med betalningsanmärkningar.

Sedan blir jag misstänksam när Alliansfritt Sverige används som källa. Jag skulle bli lika misstänksam om en klart borgerlig källa används. Alliansfritt Sverige har skäl till att få avskaffandet av monopolet att se så dåligt ut som möjligt. Precis som en borgerlig version som hyllar avskaffandet skulle vara lika misstänksam. Framförallt ifrågasätter jag deras motiv, men även hur detaljerade deras underlag är med tanke på att monopolet avskaffades nyligen.

Slutligen vill jag påpeka att dom flesta länder i världen saknar monopol på apotek och deras samhällen har knappast gått under.

Jag tänkte att jag skulle säga att ett svar kommer - jag har mycket att tillägga - men det blir som tidigast måndag kväll. Jag har haft på tok för mycket att göra i dag, och hinner inte skriva.

Mycket hög tid att jag återupptar den här diskussionen. De senaste två veckorna har jag inte haft tid eller orkat - jag har varit fullt upptagen med arbetsuppgifter som var tvungna att bli klara innan semestern, plus att jag har varit sjuk igen.
Det är en i hög grad bidragande orsak till att problemet förvärras ytterligare, så jag tycker inte att det är fel att diskutera privatiseringarna.Man kan förstå varför, men det betyder inte nödvändigtvis att man gillar eller accepterar det. Att de med sämre ekonomi skulle köpt bättre sjukvård om de hade haft råd är ganska uppenbart. Men det är ju just det de inte har, och heller aldrig kommer att få! Ska vi då bara lämna dem i sticket genom att ge de rikare ännu större möjligheter att köpa den sjukvård de vill ha? På vilket sätt gagnar det den allmänna sjukvården att man privatiserar sjukhus och apotek? Resultatet blir bara att den allmänna sjukvården fortsätter åderlåtas på både duktiga läkare och andra resurser. Det gör den inte bättre, utan sämre. Så hur ska sjukvården förbättras? Kommer man investera mer pengar i den, försöka rusta upp den och göra den till ett starkt alternativ till den privata sjukvården? Knappast, aldrig med en högerregering! Om de brydde sig ett skit om allmänsjukvården så skulle de inte hålla på att privatisera den till att börja med. Man råder inte bot på problemet, man sopar det under mattan!

Din lösning skulle alltså vara att göra den receptbelagd. Med konsekvensen att ännu fler personer behöver uppsöka läkare för att kunna få den medicin de behöver, med resultatet att köerna blir ännu längre. De får själva invänta patienttid för att få recept den medicin som de tidigare kunde köpa direkt, och det tar upp dyrbar tid för läkaren som det hade varit bättre att han/hon lagt på de patienter som behöver vård.
Nej, en vettigare lösning på det problemet vore att man inför en tredje medicingrupp. Vi har de receptbelagda medicinerna förstås, sen bör den receptfria gruppen delas upp dels i receptfria mediciner som kan säljas var som helst, dels i receptfria mediciner som endast får säljas av utbildade apotekare. Då kommer vi bort från åtminstone en del av problemet med den övermedicinering som ökat efter utförsäljningen.Än så länge, på sina håll. Men en långsiktig konsekvens av att apoteken avmonopoliserats riskerar att bli att apoteken försvinner helt på mindre orter, och ersätts av medicinförsäljning i de lokala livsmedelsbutikerna. Sortimentet blir kanske kvar, men man går miste om kunskaperna.

Det har jag inga invändningar mot. Jag har alltid tyckt att huvudvärkspiller/värktabletter borde säljas i vanliga butiker lika självklart som plåster och hudsalvor.
Men livsmedelsbutikerna ska inte hantera all receptfri medicin. Jag kan dra en erfarenhet från ett par år sedan: Jag hade problem med en jobbig rethosta som inte ville ge med sig, och som höll mig vaken om nätterna (ett återkommande problem numera), så jag gick till ett apotek för att kolla om det fanns något receptfritt alternativ som möjligen kunde hjälpa. Jag tänkte börja i den änden innan jag gick till en dyr läkare och fick recept på någon svindyr medicin. Apotekspersonalen lyssnade på min beskrivning av mina problem, och gav mig ett medel som heter Noskapin, som används "vid tillfällig kortvarig rethosta". Receptfritt, vissa kända biverkningar (liksom med nästan alla läkemedel).
Jag vet inte inte om det var en av biverkningarna som drabbade mig, eller om de missbedömde de symptom jag beskrev (jag misstänker det senare), men jag fick faktiskt stora problem av den här medicinen. Noskapin är tänkt att dämpa hostreflexen genom påverkan på hostcentrum i hjärnan, står det i beskrivningen. Så hostreflexen var dämpad, men någonstans längre ned i lungorna fanns behovet av att hosta fortfarande kvar! Så resultatet blev att bröstkorgen jobbade allt hårdare för att tvinga fram en hostning, men luftvägarna "lyssnade" inte! Det gav mig bröstsmärtor för ett par dagar framåt - bröstkorgen var alldeles utmattad av att försöka tvinga fram de där hostningarna.
Och om till och med utbildade apotekare som ändå ska känna igen symptomen och kunna ordinera rätt typ av receptfri medicin kan ta fel (om det nu var det de gjorde, så det inte var en biverkning - bröstsmärtor är en möjlig biverkning av läkemedlet), hur i helvete kan man förvänta sig att personalen i en vanlig livsmedelsbutik ska kunna ge råd om rätt medicin?

Det finns en viktig skillnad: när det gäller statliga institutioner/företag, så finns det regler som ser till att försäljningen sker ansvarsfullt, och att vinstintresset inte tillåts väga tyngre än kundens behov. Det statliga ägandet är en garant för att kunden inte ska komma i kläm när ägarna försöker maximera sina vinster.Shoppa runt, ja. Tidigare så stod alla apotek i förbindelse med varandra, så att ett apotek kunde kolla upp vilka andra apotek som hade en viss, slutsåld medicin inne. Nu när apoteken är privatiserade så är de allihop isolerade enheter, och man tvingas bokstavligen "shoppa runt" för att få tag på det man ska ha. En av många konsekvenser av alliansens avmonopolisering.

Jag har inte använt Alliansfritt Sverige som källa för något påstående ovan annat än vittnesmålet om kusinen som nekades köpa medicin för att hon saknar arbete. Alla andra källor ovan är i original - i de flesta fallen olika dagstidningar samt SVT. Visserligen är länkarna uppsnappade via Alliansfritt, men alla uppgifter bygger på originaltexterna.

Det eneste jeg ikke klarer å lese ut av artikkelen er det er en form for nedbetalingsordning / konto hos apoteket som den 29-år gamle kvinnes ikke får? Måtte hun betale 100% av beløpet der og da, eller fikk hun ikke medisinene sine uansett?

Hon har haft konto hos apoteket tidigare, men av okända anledningar har detta försvunnit, och när ett nytt konto skulle skapas så gjordes en kreditupplysning på henne. Ett vanligt beteende när man ansöker om ett nytt konto. Då hon hade en gammal betalningsanmärkning från sitt studielån, så godkändes inte att hon fick ett nytt konto. Därmed förlorar hon möjligheten att delbetala sina mediciner och måste nu istället betala dem kontant.
Jag hoppas att det besvarar det du inte förstod.

Hon får ut medicinerna om hon betalar hela beloppet på en gång, kontant. Fixar hon inte det så blir hon utan.

Det var väl inte så att kontot hade försvunnit, utan snarare det att hon hade kontot hos det statliga apoteket. Och när alliansen avmonopoliserade apoteken och såg till att de fick nya ägare, så hade hon naturligtvis inget konto hos den nya ägaren. Eftersom det inte är deras ansvar att fullfölja de gamla apotekens åtaganden.

Egentligen ingenting nytt här eftersom jag rapporterade om konsekvenserna av borgarnas privatisering av apoteken redan för två månader sedan, men nu har problemen äntligen nått upp till åtminstone en av de stora dagstidningarna också. Aftonbladet rapporterar i dag om hur Fattiga nekas köpa medicin.